Jag passade också på att ryktas henne, byta shabrack och plocka iordning på mina täcken. Det är allt skönt med sportlov!
Iväg till stallet och fixa alla sysslor och sen var det dags för tömkörning.
Det gick riktigt bra, eller Disa är fantastiskt, jag är sämre. Men bara jag lär mig så kommer det att bli hur bra som helst. Idag övade vi på de olika momenten i programmet och det svåraste är nog att få till en rak halt och skritta rakt på medellinjen. Men övning ger färdighet!
Träning
Jag har köpt ett par nya ridbyxor ifrån teambanan.se De har lite större storlekar och det passar ju mig bra. Jag är lite trött på att prova ridbyxor i min storlek, som sen är alldeles för små och för korta i midjan. Jag är verkligen nöjd med mina nya fina byxor.
Lite dålig bild, som jag lånade från deras hemsida men det får duga. De är bruna, helskodda och riktigta fickor både fram och bak.
Jag har också köpt en ny ridjacka från Hööks som jag skall ha till våren. Det är en softshelljacka, jag älskar verkligen det materialt, det är vindtätt och perfekt för stallet. Jag längtar till våren så jag kan använda den!
Idag har jag varit hästledig och imorgon skall jag tömköra Disa, dags att börja träna!
Nya ridkläder
Jag har anmält mig och Disa till Riks 2016. Riks är en tävling i fyra dagar för oss med ridtravare, inga andra hästraser får vara med och det man kan anmäla sig till är följande grenar: Tömkörning, Trab, löshoppning, dressyr, hoppning och utställning. Ridtravarföreningen har eget tävlingsreglement och bla dressyrprogram som är anpassade efter oss som rider travare. Om du klickar här kan du läsa om de olika sakerna
I tömkörning kör man hästen enligt ett program, precis som ett dressyrprogram, det finns både i skritt och trav. Jag har anmält oss till både skritt- och travklasserna och ligger än så länge som reserv. Detta trots att jag anmälde oss två dagar efter proppen kom ut. Men jag hoppas att jag kommer med.
Trab är en form av problemlösningsbana, alltså öppna grindar, rida slalom och andra saker, pricka rätt med en boll i hink osv. Detta har jag inte anmält oss till, då det inte intresserar mig det minsta.
Löshoppning går väl till som det brukar men jag skall inte vara med i det. Hoppning likadant, här känner jag mig så osäker efter vår omkullridning, så därför har jag inte anmält mig. Men vi får se, anmälan är ju öppen till maj nångång.
Dressyren har jag anmält mig till en skrittklass och det beror främst på att jag just nu är lite rädd för att trava men det kan ju ändra sig och då skall jag allt anmäla mig till andra dressyrklasser också. Här står jag också som reserv men vi håller tummarna!
Utställningen har jag också anmält mig till och det skall bli roligt att ställa ut Disa och se vad hon får för omdöme. Fast för mig är hon allt den finaste som finns, vad en domare än säger. Här har vi kommit med, spännnande!
De senaste dagarna har vi varit ute i skogen och skrittat och det har verkligen varit skönt. Jag har blivit modigare och känner mig tryggare och tryggare för varje dag. Disa trivs gott och vädret har varit underbart. Men nu skall jag börja träna för Riks och i juni skall vi vara klara för att starta! Inga skador i år och vi SKA vara med!
Så ge oss vår och barmark, så vi kan träna och bli riktigt bra på det vi ska tävla i!
Anmäld till Riks 2016
Nu har vi kommit igång igen, jag och Disa. Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv att jag vågar. Det känns riktigt bra. Än så länge har vi bara skrittat ut i skogen tillsammans med Ulla och Sibban men det är ganska halt så det gör inget att vi bara skrittar.
Men glad är jag och jag har anmält mig och Disa till Ridtravarriks i år igen och i år SKA vi vara med, så håll nu alla tummar ni har. Mer om det skall jag berätta om i nästa inlägg.
Ibland är man innerligt trött på öronbilder men nu älskar jag att kunna lägga upp en öronbild. Jag är på hästryggen igen och det känns helt okej!
Jag vågar!
Jag är hemma och är sjuk och på bättringsvägen, då blir jag väldigt rastlös och kom på att jag faktiskt har en blogg! Vad hände egentligen? Ja, det har hänt så mycket det sista att jag faktiskt inte har haft ork att skriva, typiskt... Man vill gärna dela med sig av sin glädje men det är sämre med sorg och olycka!
Min pappa har gått bort, saknaden är enorm. Han var min stora förebild i livet, alltid god och glad. Alltid positiv men nu orkade han inte längre och han lämnade oss på luciadagen. Vi saknar honom enormt och jag tänker på honom varje dag! Ett kärt minne jag har här hemma är pappas fina lampa som han var så stolt över. I mitt hjärta bär jag alla andra fina, goda och kära minnen av min fina pappa <3.
Nästa jobbiga sak som hände, är att jag kraschade med Disa i paddocken. Vi travade och Disa snubblade och gick ned på knäna och jag flög av. Rejält! Jag har inget minne överhuvudtaget av vad som hände och har väl en minneslucka på 15 minuter. Som tur var hjälpte Ulla mig och jag fick åka ambulans för första gången. Jag röntgades enligt alla konstens vis och som tur var hittade de inget fel på mig. Men detta hände på annandag jul, så resten av ledigheten ägnades åt vila och återhämtning.
Svårstucken så nålen fick sitta i foten!
Det blev en ofrivllig vila i några veckor för Disa men häromdagen var det dags att hoppa upp igen. Lite rädd är jag, skall jag erkänna men ny hjälm inköptes och jag och Disa red ut tillsammans med Ulla och Sibban. Det kändes riktigt bra och jag fick en del av modet tillbaka. I lördags tog vi en tur igen men då var hon snubblig igen så jag tyckte det blev läskigt och ledde henne sista biten hem. Hon är lång i tårna och hovis är på semester... Men jag har fått tag på en annan hovis som kommer ut så fort hon kan.
Jag skall försöka komma igång med bloggandet igen och är glad om ni har orkat vänta på mitt uppehåll, några läsare har jag ju! Puss på er och ta hand om varandra!
Vad tog vi vägen???
Nu har hösten kommit och nu helgen blev det lite kallare. Nåja inte särskilt kallt men det är inte längre 10-12 plusgrader. Det märktes när jag red henne i fredags, då var Disa ganska stel och oarbetsvillig men mjuknade efterhand. Inte konstigt, då det regnat och blåst hela dagen.
I helgen plockade jag undan regntäcket och nu är det 100gr täckena som gäller för ett tag. Det märks på Disa att hon trivs bättre med lite varmare täcke. Nu är också foderstaten uppdaterad 10kilo hösilage och 0,5l lusern har vi kommit upp till nu och fram i januari ligger hon väl på 15kg hösilage och 1l lusern men vi får se hur det blir i år.
Annars har vi tränat på enligt vårt ridschema och det flyter på bra. Vi har ridit både i paddocken och ridit ut, skönt att variera sig tycker både jag och Disa.
Hovis har också varit ute och skott om Disa på framhovarna, så skönt när det är gjort.
Nu ser vi framemot nästa vecka då vi får börja galoppera lite smått!
Höst
Det har varit en bra vecka som mest har handlat om jobb. Men stallet och ridning har varit mitt andra fokus.
Denna veckan har vi fått öka på traven och travar nu 2x5min och får även göra sidvärtsrörelser i både skritt och trav. Det där med bommar har jag lagt på hyllan ett tag, men jag leder henne över bommar när jag skrittar av henne. Det går ju lika bra.
Sen har hon börjat dumma sig och svänga runt när jag skall sitta upp och det är ju inte bara att hänga med när man står på en pall. Dumma häst!
Annars har vi ridit en del i paddocken, det blir ju så när mörkret kommer men i torsdags hann vi ut på en skogsrunda och det är ju alltid härligt.
Disa går kanonbra just nu och det är kanonroligt att rida henne nu när man kan rida på och kräva lite mer. Men vågar jag hoppas att det skall hålla? Jag vet inte... jag tittar noga, noga på henne varje dag för att se så hon inte haltar, snacka om hjärnspöken. Men naturligtvis hoppas jag för om en vecka får vi faktiskt galoppera.
Lite sur häst men så härligt att kunna lägga upp lite ridbilder :) Tacka Sanna!
Veckans bravader
Disa skall skritta och trava över bommar som är en bit över marken, för hon skall gå med höga benlyft, enligt veterinärens instruktioner. Det går sådär kan jag säga.
Vi har bra cavalettistöd i paddocken och jag testade häromdagen att skritta över en sån men det gick inte. Disa hoppade, det är ju inte riktigt meningen. Igår så lade jag bommar på marken och tänkte att det kan vi ju skritta och trava över. Men icke.. Disa tycker det är så himla roligt, så hon hoppade över den när vi kom i skritt och travade glatt iväg efteråt. Då tänkte jag vi tar väl och travar över då, det måste ju funka att kliva över, det är ju BARA en bom på marken! Men nä, då hoppar hon som om det är ett hinder på 80cm och sätter av i full galopp efteråt! Inte riktigt enligt veterinärens instruktioner. Så nu struntar jag i de där bommarna! Nu får det vara med den övningen.
Annars är hon jättetrevlig att rida just nu, pigg, framåt och tycker det är kul att vara igång och det tycker jag också.
Bjuder på en ridbild från igår, världens sämsta färgmatchning men skitsamma, kul har vi, jag och Disa! OCH vi travar!
Det där med bommar...
Ibland springer tiden iväg och det har den verkligen gjort denna månaden.
Idag är det sista dagen på höstlovet och det har varit fantastiskt skönt att vara ledig. Jag har bara gjort det jag själv tycker är roligt, bakat, fikat med Sussa, gått i affärer, varit i stallet, ridit och fixat och donat.
I mitten av oktober var vi i Hamburg, hos Lotta. Vi hade det kanontrevligt trots regn och rusk som Hamburg bjöd på. Vi firade Juhas 50-års dag och tog det allmänt lugnt. Som vanligt en härlig tid tillsammans med vår vackra dotter.
Annars är det mest jobb som gäller, det tar mycket tid och ork men är samtidigt både utvecklande och roligt. Jag går två olika kurser, läslyftet och en EHT-kurs. Det ger mycket och får igång hjärnkontoret.
Hur är det nu med Disa då? Jo, allt går bra men jag tänker börja från där vi var i slutet av september.
Vi fortsatte våra skritturer tills det var dags för återbesöket den 9 oktober. Veterinären och hovslagaren tyckte att allt såg bra ut och att hon rörde sig bra. De skodde om henne och hon har fortfarande ringsko och sin platta på sidan av hoven. Jag fick ett strikt igångsättningsschema som sträcker sig ända in i januari, vilket jag tycker är bra, för då vet jag precis hur mycket jag vågar anstränga henne.
Veckan efter besöket fick vi börja trava och gå över bommar och det gick bra, förutom att vi kände värme i hoven. Naturligtvis dagen innan jag skulle åka till Hamburg, men jag har ju världen bästa hovis, så han sa att jag skulle åka iväg och att blir det akut så löser det sig. Hovis kom ut och drog ur två söm, som satt fram i tån och då försvann värmen och sen dess har det varit okej.
Nu får vi trava 4-5 gånger i cirka 500 meter varje ridtur och skall kliva över lite högre bommar. Det där med att kliva över bommar går ju sådär, för Disa hoppar så fort bommen inte rör marken längre. Men jag får väl kliva över enstaka bommar som ligger på marken. Jag har också fått börja göra sidvärtsrörelser och snart får vi börja med galopp.
Någon TRAB-tävling blev det inte, för det vågar jag inte fresta på hennes hov, så jag har bestämt mig för att vänta till våren och åka ut på tävlingar.
Annars går hon i hagen, äter just nu 8kg hö varje dag, det finns gott om bete kvar trots att det är i slutet av oktober. Hon är avmaskad och mår allmänt bra känns det som.
Tyvärr går det inte att rida henne min dressyrsadel, då hon inte gillar den. Men som tur är fungerar det att rida i min allroundsadel. Jag hoppas att dressyrsadeln kommer att ligga till belåtenhet för damen när hon musklat sig mer.
Hoppas jag kommer att uppdatera bloggen mer nu. För det är väldigt roligt att gå tillbaka och läsa vad man gjort under åren.
Oktoberuppdatering
Nu får ni som läser hjälpa mig.
Ridtravarföreningen har Trab-tävling i slutet av oktober. Trab innebär att man löser olika förutbestämda problem på en bana. Tex. flyttar äpplen från hinderstöd till en hink, rider slalom mellan koner, gör halt över en bom, rider igenom en smal passage osv.
Jag är ju så himla sugen på att ha nåt mål att rida för och komma iväg på nåt skoj. Disa känns ju riktigt fin nu och vi skall på återbesök om två veckor och jag antar att jag får börja trava och galoppera då. Naturligtvis får jag ju vänta på veterinärutlåtandet för att se om jag får rida mer riktig.
Men ska jag ens tänka tanken på att åka på tävlingen? Vad tycker ni? Kommentera gärna!
Funderar!
Eftersom jag har hjälp av Annelie måndagar och tisdagar nu för tiden kommer det nog inte att bli så mycket uppdateringar just de dagarna, kan ju vara intressant att veta. Igår blev det akutläge på jobbet så jag fick jobba sent, därför var jag inte i stallet igår heller. Tur att jag har Annelie som alltid ställer upp och hjälper mig!
Idag var det äntligen dags och det var riktigt skönt att komma ut till stallet. Disa mår bra och kom naturligtvis i full galopp mot mig i hagen och eftersom det är blött och halkigt i hagen halkade hon ordentligt med sitt framben när hon skulle stanna vid grinden. Just på det frambenet som hon haft senskadan på! HJÄLP!!! Iallafall märkte jag inget, ingen värme eller nåt annat, så vi får hoppas att det gick bra!
Sen pysslade jag och grejade och idag blev det en tur i paddocken. Vi skrittar ju bara än så länge, så vi övade på att vända rakt upp, haha! Visst låter det inspirerande ;).
Jag testade idag att rida henne på Mylersbettet, jag har tänkt göra det ett tag och jag tycker att det gick riktigt bra. Hon höll huvudet högre och kändes mer avslappnad. Jag tänker testa det ett tag så får vi se.
Enkelt och smidigt att byta bett när det är knäppen på sidostyckena och tyglarna!
Jisses!
Idag har september visat sig från sin allra bästa sida! Ett underbart väder som var gjort för en härlig skrittur.
Jag och Ulla tog vägen genom byn med våra pållar, vi lyckades att inte träffa på några älgloppor och det var skönt. Jag hatar de små krypen.
Skritturen gick lugnt och fint, Disa njöt av turen och bättre än så här kan det knappt bli!
Trots att vi red en ganska lång tur så hade hon ingen ökad puls eller nån värme i hoven. Nu kanske man vågar tänka att detta skall gå vägen!
Ljuvligt!
Jo, tack, läget är perfekt. Men jobbar väldigt mycket just nu, eftersom jag har fullt upp med utvecklingssamtal och jag läser två kurser. Det tar tid.
Men jag och Disa fortsätter med skrittandet och allt flyter på som det ska.
Disa går ute i sommarhage tillsammans med Bella och de kommer in på natten. Hon får lite hö, pellets, b-vitamin och mineraler och hon är tjock! Betet räcker länge denna hösten, vilket jag tycker är skönt. Hon är som vanligt biten av alla möjliga insekter och blå sprayet och zinksalvan är välanvänd. Hon har precis börjat fälla sommarpälsen och kan som tur är gå utan täcke, så kanske vi slipper skav av täcket i vinter.
Läget?
Då var hösten här och det visade sig sannerligen i helgen! Det har regnat, blåst och även varit uppehåll.
Idag har jag städat bort de flesta blommorna på balkongen och balkongmöblerna har fått flytta ner till källaren, så de får vila sig till nästa sommar.
Igår tog jag och Disa en skogstur tillsammans med Maria och hundarna. Jag är så stolt över min dam, som trots att hon har stått i box i 1,5 månad och gått i hagen i 1 månad, så skrittar hon ut i skogen hur lugnt som helst!
Idag fick jag ägna mig åt att tvätta Disa där alla knott och andra odjur har bitit henne. Jag köpte Probschampoo som fick verka i en kvart innan jag sköljde av det. Jag tyckte det såg lite bättre ut iallafall.
Jag har iallafall bestämt mig för att köpa ett eksemtäcke till Disa! Så får hon ha det nästa vecka!
Första helgen i septe...
Disa skötte sig exemplariskt och vi bara njöt av turen! Tänk att vi äntligen är på G
