Nämen...

Tänk att kroppen ställer in sig på att man snart är ledig. Visst är det konstigt! Jag går hela tiden och tänker på att jag inte kommer att orka mer än den tid som är kvar. Men visst hade man gjort det om man hade varit tvungen. Jag känner mig alldeles urlakad och vill egentligen bara krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet och sova. Jag tror också att jag börjar slappna av, det har varit en hel del att ta tag i detta året som varit. Först körde en snubbe på min bil så vi ägnade några veckor åt att få det klart med försäkringsbolaget och att leta bil. Sen försvann ju Siri och då var vi ute och letade efter henne i fem veckor i iskyla och elände. Som tur var kom hon hem helt oskadd och mår som en prinsessa! Gillar dock inte att hon väckte mig halv fem imorse för att gosa!

Efter det så fick jag reda på att jag var tvungen att hitta ett nytt stall till mina hästar. Det är inte det lättaste att hitta! Jag hade ju höga krav och vet att jag inte vill flytta dem igen utan ville verkligen känna att det skulle bli bra när jag väl flyttade. Som tur var löste ju sig stallproblemet bra och både hästarna och vi trivs som fiskar i vattnet. Det är lika trevligt att komma ut till stallet varje gång och se att mina hästar har det bra. Men vi var och kollade på en del stall och funderade hit och dit. En flyttning med allt vad det innebär tar ju också tid.

Jag har idag fixat hö till Rebel så han inte magrar av igen. Jag var ute en sväng i stallet och fixade bara. De mår bra och är glada. Imorgon skall jag jobba länge och då blir det inget stallbesök utan hem och rätt ner i bingen!

Kommentarer:

1 Natalie:

skriven

Skönt att det mesta ordnar sig! :-) Söt han är Alessio. Det är tur att du hittade ett sånt bra stall! Jag tyckte inte att några stall passade mig... Så jag fick lösa det på mitt eget sätt! :-)

Kommentera här: