Livet Hos Katta

 Efter jobbet var jag verkligen taggad för ett ridpass och med mina planer i huvudet, typ minst OS-start i dressyr inom kort, åkte jag glad i hågen till stallet!

 

Jag mockade och fixade och njöt av att vara i stallet och nu jäklar skulle vi ut på en tur jag och Disa!

 

Jag hämtar henne i hagen och vi gosar en stund och jag förklarar för Disa att jag varit sjuk och därför inte varit hos henne på några dagar, när vi börjar gå mot stallet känns hon jättekonstigt. På något sätt stel och knackig. Men vad nu då. Jag tycker dock att det känns bättre när vi gått en bit och vi går in i stallet och jag kollar över henne. Hon är inte svullen någonstans, ingen värme eller puls heller.

 

Ulla går med mig ut i paddocken och jag springer med henne och det är något som inte stämmer, hon vänder ovilligt när man svänger tvärt till höger, ser stel ut bak!

 

Efter lite svärord och annat så pysslar jag med Disa och sätter på Back on tracken och tycker nog egentligen mer synd om mig än om Disa... Hon får iallafall stå inne och äta hö!

 

Vi diskuterar lite hit och dit och kommer fram till att hon nog har sträckt sig i hagen. Jag avvaktar till efter helgen med att kontakta veterinär iallafall men imorgon skall jag ringa en hästmassör som får komma ut och ge henne en genomkörare, så får vi se.

 

Nu håller vi tummarna att det går över snart!