Jag passade också på att ryktas henne, byta shabrack och plocka iordning på mina täcken. Det är allt skönt med sportlov!
Iväg till stallet och fixa alla sysslor och sen var det dags för tömkörning.
Det gick riktigt bra, eller Disa är fantastiskt, jag är sämre. Men bara jag lär mig så kommer det att bli hur bra som helst. Idag övade vi på de olika momenten i programmet och det svåraste är nog att få till en rak halt och skritta rakt på medellinjen. Men övning ger färdighet!
Träning
Jag har köpt ett par nya ridbyxor ifrån teambanan.se De har lite större storlekar och det passar ju mig bra. Jag är lite trött på att prova ridbyxor i min storlek, som sen är alldeles för små och för korta i midjan. Jag är verkligen nöjd med mina nya fina byxor.
Lite dålig bild, som jag lånade från deras hemsida men det får duga. De är bruna, helskodda och riktigta fickor både fram och bak.
Jag har också köpt en ny ridjacka från Hööks som jag skall ha till våren. Det är en softshelljacka, jag älskar verkligen det materialt, det är vindtätt och perfekt för stallet. Jag längtar till våren så jag kan använda den!
Idag har jag varit hästledig och imorgon skall jag tömköra Disa, dags att börja träna!
Nya ridkläder
Jag har anmält mig och Disa till Riks 2016. Riks är en tävling i fyra dagar för oss med ridtravare, inga andra hästraser får vara med och det man kan anmäla sig till är följande grenar: Tömkörning, Trab, löshoppning, dressyr, hoppning och utställning. Ridtravarföreningen har eget tävlingsreglement och bla dressyrprogram som är anpassade efter oss som rider travare. Om du klickar här kan du läsa om de olika sakerna
I tömkörning kör man hästen enligt ett program, precis som ett dressyrprogram, det finns både i skritt och trav. Jag har anmält oss till både skritt- och travklasserna och ligger än så länge som reserv. Detta trots att jag anmälde oss två dagar efter proppen kom ut. Men jag hoppas att jag kommer med.
Trab är en form av problemlösningsbana, alltså öppna grindar, rida slalom och andra saker, pricka rätt med en boll i hink osv. Detta har jag inte anmält oss till, då det inte intresserar mig det minsta.
Löshoppning går väl till som det brukar men jag skall inte vara med i det. Hoppning likadant, här känner jag mig så osäker efter vår omkullridning, så därför har jag inte anmält mig. Men vi får se, anmälan är ju öppen till maj nångång.
Dressyren har jag anmält mig till en skrittklass och det beror främst på att jag just nu är lite rädd för att trava men det kan ju ändra sig och då skall jag allt anmäla mig till andra dressyrklasser också. Här står jag också som reserv men vi håller tummarna!
Utställningen har jag också anmält mig till och det skall bli roligt att ställa ut Disa och se vad hon får för omdöme. Fast för mig är hon allt den finaste som finns, vad en domare än säger. Här har vi kommit med, spännnande!
De senaste dagarna har vi varit ute i skogen och skrittat och det har verkligen varit skönt. Jag har blivit modigare och känner mig tryggare och tryggare för varje dag. Disa trivs gott och vädret har varit underbart. Men nu skall jag börja träna för Riks och i juni skall vi vara klara för att starta! Inga skador i år och vi SKA vara med!
Så ge oss vår och barmark, så vi kan träna och bli riktigt bra på det vi ska tävla i!
Anmäld till Riks 2016
Nu har vi kommit igång igen, jag och Disa. Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv att jag vågar. Det känns riktigt bra. Än så länge har vi bara skrittat ut i skogen tillsammans med Ulla och Sibban men det är ganska halt så det gör inget att vi bara skrittar.
Men glad är jag och jag har anmält mig och Disa till Ridtravarriks i år igen och i år SKA vi vara med, så håll nu alla tummar ni har. Mer om det skall jag berätta om i nästa inlägg.
Ibland är man innerligt trött på öronbilder men nu älskar jag att kunna lägga upp en öronbild. Jag är på hästryggen igen och det känns helt okej!
Jag vågar!
Jag är hemma och är sjuk och på bättringsvägen, då blir jag väldigt rastlös och kom på att jag faktiskt har en blogg! Vad hände egentligen? Ja, det har hänt så mycket det sista att jag faktiskt inte har haft ork att skriva, typiskt... Man vill gärna dela med sig av sin glädje men det är sämre med sorg och olycka!
Min pappa har gått bort, saknaden är enorm. Han var min stora förebild i livet, alltid god och glad. Alltid positiv men nu orkade han inte längre och han lämnade oss på luciadagen. Vi saknar honom enormt och jag tänker på honom varje dag! Ett kärt minne jag har här hemma är pappas fina lampa som han var så stolt över. I mitt hjärta bär jag alla andra fina, goda och kära minnen av min fina pappa <3.
Nästa jobbiga sak som hände, är att jag kraschade med Disa i paddocken. Vi travade och Disa snubblade och gick ned på knäna och jag flög av. Rejält! Jag har inget minne överhuvudtaget av vad som hände och har väl en minneslucka på 15 minuter. Som tur var hjälpte Ulla mig och jag fick åka ambulans för första gången. Jag röntgades enligt alla konstens vis och som tur var hittade de inget fel på mig. Men detta hände på annandag jul, så resten av ledigheten ägnades åt vila och återhämtning.
Svårstucken så nålen fick sitta i foten!
Det blev en ofrivllig vila i några veckor för Disa men häromdagen var det dags att hoppa upp igen. Lite rädd är jag, skall jag erkänna men ny hjälm inköptes och jag och Disa red ut tillsammans med Ulla och Sibban. Det kändes riktigt bra och jag fick en del av modet tillbaka. I lördags tog vi en tur igen men då var hon snubblig igen så jag tyckte det blev läskigt och ledde henne sista biten hem. Hon är lång i tårna och hovis är på semester... Men jag har fått tag på en annan hovis som kommer ut så fort hon kan.
Jag skall försöka komma igång med bloggandet igen och är glad om ni har orkat vänta på mitt uppehåll, några läsare har jag ju! Puss på er och ta hand om varandra!