På återbesöket konstaterades det att det fortfarande fanns lite mjukt "kött" kvar, där de skurit upp hoven så de satte på nytt gips och vi skall dit igen på måndag.
Disa är hur bra som helst att ha med sig och tar allt son händer på kliniken med ro.
Nu har jag gjort en liten hage till henne där hon får gå några timmar varje dag. Hon accepterar det och står till och med och sover. Härliga häst!
Återbesök
Igår blev det ingen eftermiddagsbetning för Disa. Det var åska och regn på eftermiddagen, så hon fick roa sig med att vara i gången medans vi mockade och donade.
Idag tog jag med Lottas gamla regnbyxor och klippte sönder dem och satte om hoven och sen en benlinda som höll den på plats. Allt för att gipset inte skall bli blött och ramla av. Det höll ganska bra, fick gå in en gång och sätta om det!
Hon fick vara ute ungefär 1,5h och beta idag och hon tyckte det var kanonskönt!
Annars var det de vanliga sysslorna som gällde.
I eftermiddag skall vi åka till ett ställe utanför Vårgårda och hämta hösilage, så hon har ordentligt med mat att äta! Hon kräver ju massa mat, men äter ordentligt och det är otroligt skönt!
Smart!
Då var midsommar över och Knalleland öppet igen. Dags att fylla på förråden, så man har foder och spån till damen!
Jag handlade Mash, spån och saltsten. Spånet lär gå åt nu när hon står inne hela tiden och Mash skall hon äta, sa veterinären, eftersom hon måste få i sig vatten och ha koll på magen. Jag köpte även en ny saltsten eftersom hon började äta jord när jag var ute och betade henne imorse. Jag skall även ge henne ordentligt med mineraler och vitaminer nu!
Shopping
Tills vi har återbesöket på onsdag, kommer jag att åka ut till Disa två gånger om dagen. Det gör mig ingenting, det viktigaste är att hon mår bra.
Hon fick komma ut och beta en stund och sen tog jag av den extra sulan de satte på hoven igår, den hade tryckts bak lite så hon fick en konstig benställning. Det påverkar inget i sig, den var väl egentligen en extra stötdämpning som var bra när hon skulle åka transport.
Hon får nu Mash också, det är ett hästfoder som man blandar ut med mycket vatten, så man vet att hästen får i sig rejält med vätska. Som tur är hade jag en provpåse kvar från Gothenburg Horse Show, men nu är den slut. Jag hoppas de säljer det på Ekohallen, annars får jag vänta till måndag och köpa det på Gabrielssons.
Eftermiddagsbesök!
Ja, så sa Disa när jag kom ut till stallet i morse, eftersom jag tog ut henne direkt,så hon fick beta!
Juha hjälpte mig med de andra sysslorna, kanonsnällt.
Jag kollade så att gips och allt satt bra och det gjorde det. Jag borstade henne lite också, sen fick hon gå in i boxen igen,vilket inte var så populärt. Hon äter ordentligt med hö och dricker bra, det är det viktigaste!
Äntligen
Idag vaknade jag redan kl. 4 av att jag hostade och hostade och hostade. Jag kurerade mig med diverse medikamenter men det hjälpte föga. Tillslut gav jag upp försöken om att somna om, satte mig i soffan och sen till halvliggande och då gick det bra. Jag sov några minuter, kändes det som, sen ringde klockan och det var dags för oss att ge oss av mot Ale hästklinik.
När vi kom fram fick vi direkt ta med oss Disa in till ett undersökningsrum där veterinären tog bort det gipset som satt på hoven. Veterinären och hovslagaren undersökte hoven och tyckte att allt såg bra ut, så de gipsade om hoven och satte på ett extra stötdämpande skydd eftersom hon skulle stå i transporten. Jag fick instruktioner, gips och smärtstillande och sen var det dags att bege sig hemåt. Disa är ju fantastisk på att bara klampa rätt på transporten och står still hela tiden när man kör, det är kanon!
Disa hade nog längtat hem men blev ytterst besviken när hon inte fick gå ut i hagen utan var tvungen att stå i boxen. Hon hade nog tänkt sig att få gå ute och beta. Det skulle hon verkligen behöva, för hon har tappat snabbt i vikt, det var ju tur att hon var lite, lite rund innan.
Ulla bjöd på god midsommartårta och efter att vi pysslat och grejat iordning allt åkte vi hemåt.
Annars har vi bara slappat och inte gjort någonting! Jo, sovit några timmar och ätit färskpotatis!
Nybandagerad hov!
Hemma
Idag har jag förberett lite för Disas hemkomst.
Jag inhandlade lite spån på Eko, vågade mig dit trots midsommarhysteri, men det var rätt lugnt så det gick bra. Efter det åkte jag och hämtade snälla grannen som åkte med till stallet. Där fixade jag boxen och sen hängde vi på transporten och åkte upp till Kristin och hämtade några balar hö.
Jag funderar lite på hur jag skall lösa det med mat till Disa, men jag får väl ta ställning till det när jag vet vad som kommer att gälla för henne framöver. Jag hade ju räknat med att hon skulle kunnat livnärt sig på gräset som växer men så är det ju inte!
Jag tog med transporten hem för att slippa åka ut till stallet på morgonen imorgon, nu kan vi köra direkt till Göteborg imorgon, det går mycket fortare.
Vet ni, imorgon är det midsommarafton och jag har ingen känsla för det alls... Visst skall vi åka och hämta Disa men ändå! Vädret är kallt och ruskigt, så har det varit förut också, trots det har jag ingen midsommarfeeling. Ja ja, jag handlade hem lite färsk potatis och annan midsommarmat så vi har imorgon. Vi är ju hembjudna till Juhas bror imorgon, kanske vi åker dit efter vi hämtat Disa, kanske inte! Vi får se vad vi orkar!
Längtar efter värme och sol som vi hade förra året! Please please vädergudar! Ge oss ett rejält högtryck från öst!!!
Fixat och donat
Idag har jag talat med veterinären igen och vi skall hämta hem Disa imorgon, så planera midsommarfirande är ingen idé.
Disa mår efter omständigheterna bra och de har gipsat om hoven och veterinären tyckte det blev bättre. Disa går på lite smärtstillande och är nästan ohalt i skritten men halt vid vändning.
Jag längtar efter min pålle och jag ser fram emot att träffa damen imorgon!
Rapport
Då skall jag försök att sammanfatta vad som hänt de sista dagarna!
Sanna hjälpte mig med Disa en dag förra veckan och när hon skulle kolla till Disa visade det sig att hon var nästan blockhalt. Jag var på Liseberg med klassen och kunde inte bara lämna huxflux. Jag ringde min superhovis som lovade att åka och kolla Disa så fort som möjligt. Men Disa fick stå inne och vila sig.
Dagen efter var det skolavslutning, så jag hade ju inget större val än att åka dit och hovis som kollat Disa ringde och berättade att det var en hovböld - igen!
Vi försökte med våtvarmt omslag men bölden ville inte komma ut. Så jag fick rekommendationen av min hovis att åka med Disa ner till Ale Djurklinik. Jag kontaktade dem och fick tid i måndags.
Jag och Sussa åkte till stallet tidigt på morgonen, lastade Disa och åkte iväg. Vi blev väl mottagna på djurkliniken och de var verkligen fantastiska.
Jag fick börja med att visa henne för hovslagaren och sen sprang jag med henne, så veterinären fick titta. De var lite osäkra på om det verkligen var en hovböld, så vi bestämde att det är lika bra att röntga henne. Disa fick lite lugnande och sen röntagades hoven. Disa skötte sig exemplariskt hela tiden.
När röntgen var klar så kollade veterinären bilderna och hämtade sen mig så jag också fick se. Det var en hovböld men även en Keratom som hade påverkat hovbenet en aning. Naturligtvis förstod jag att det är detta som spökat för Disa de senaste månaderna och blev ledsen, kanske det inte gick att rädda henne... Men veterinären var positiv och öven hovslagarna.
Rätt som det var så ringde min telefon och då var det hovis som sa att han kommer om 5 min. Åh, vad glad jag blev. Även han fick se röntgenbilderna, vilket känns skönt och han kollade även när de började skära i hoven. Hovis var tvungen att åka men jag är ytterst tacksam för att han kom! Det betyder massor för mig!
De fick ut allt och även Keratomet och hoven gipsades och Disa fick en box och stanna kvar på kliniken eftersom de vill ha henne under uppsikt!
Igår ringde jag klinken och allt var bra med Disa, hon åt och drack som hon skulle och hade naturligtvis ont. Men de tog väl hand om henne.
Idag har jag ringt igen och då skulle veterinären kolla henne lite senare idag, så får vi se när jag får hämta hem henne. Men det kanske inte blir förrän på midsommarafton. Men det känns otroligt bra att vi har lokaliserat hältan och jag hoppas att när hoven läkt att jag slipper all hälta framöver.
